Personbeteckning

Personbeteckningen är ett identifieringssätt som individualiserar medborgarna bättre än enbart namnet. Det finns människor med samma namn, men inte två personer med exakt samma personbeteckning. Personbeteckningen förblir den samma genom hela livet. Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet.

Personbeteckning ges på grundval av födelseattest till alla finska medborgare som föds i Finland eller utomlands. Det krävs inga åtgärder av föräldrarna för att ett barn som föds i Finland ska få en personbeteckning. Sjukhuset meddelar uppgifterna om det nyfödda barnet direkt till befolkningsdatasystemet. I samband med registreringen av födelseuppgifter antecknas en personbeteckning för barnet i befolkningsdatasystemet.

Också utlänningar vars vistelse i Finland är permanent eller varar minst ett år får en personbeteckning. Om det bedöms som nödvändigt på basis av lagen kan dessutom personer som tillfälligt bor i landet och i vissa fall utomlands bosatta familjemedlemmar få en personbeteckning. Utlänningar ska själva anmäla sig till magistraten på sin bostadsort för registrering. Utlänningar som vistas tillfälligt i landet kan också registrera sig på skattebyrån eller lämna sin registreringsanmälan hos Migrationsverket eller på FPA:s byrå. Utlänningar som har diplomatstatus i Finland kan inte få personbeteckning.

När behövs personbeteckning?

Personbeteckning behövs till exempel för ansökan av pension och andra förmåner som medborgare har tillgång till. Det behövs också för utbetalning av löner och arvoden. På banken är personbeteckningen nödvändig och krävs vanligen redan när man öppnar ett konto.

En omsorgsfull användning av personbeteckningen minskar risken för fel i olika register och förbättrar därmed individens dataskydd. Alltid behövs den dock inte. Ofta kan man sköta ärenden genom att bara använda sitt namn.

Ändring av personbeteckningen

Personbeteckningen när den en gång tilldelats är avsedd att vara oföränderlig och bestående. Personbeteckningen som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, eller någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen (Lag om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009).

För att beteckningen ska få ändras krävs att missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för den rätta innehavaren och fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras. Ändringsbehovet kan bedömas på grundval av polisens hotbedömning, t.ex. vid vittnesskydd. Befolkningsregistercentralen ska fatta beslutet.

Personbeteckningen som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras också, om det i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) har fastställts att personen ska tillhöra det motsatta könet. I de fall ska beslutet fattas av magistraten.

Ändring av personbeteckningen - Anvisning

Vilken information ger personbeteckningen?

Karin Köckerman har personbeteckningen 131052-308T Födelsedatumet, 131052, anger dagen, månaden och året då Karin är född.

Tecknet efter födelsetiden anger födelseårhundradet. Karins tecken för århundradet är ett bindestreck (-), eftersom hon är född på 1900-talet. Hos personer som är födda på 1800-talet är det ett plustecken (+) och för dem som är födda på 2000-talet bokstaven A.

Det individuella numret, som för Karin är 308, skiljer åt personer som har samma födelsetid. Numret är ett udda tal för män och jämnt tal för kvinnor. I praktiken är de nya individuella numren ett tal mellan 002 och 899.

Tabell: kontrollbeteckningen bestäms på basis av resten

Kontrollbeteckningen är en siffra eller en bokstav, i Karins fall bokstaven T. Den får man genom att dividera det niosiffriga talet som bildas av födelsetiden och individnumret med 31.

Kontrollbeteckningen bestäms på basis av resten enligt vidstående tabell.  

Hur räknas resten?

När man med räknemaskin räknar ut resten som anger kontrollbeteckningen i personbeteckningen och resultatet blir ett decimaltal gör man på följande sätt: decimalsiffran efter kommatecknet multipliceras med 31 och resultatet avrundas till närmaste heltal enligt följande exempel.

Karin Köckermans personbeteckning är 131052-308T. Numret 131052308 divideras med 31 varvid resultatet, beroende på vilken precision räknemaskinen har, kan bli exempelvis decimaltalet 4227493,8064516129032258064516129.

När nummerserien 0,8064516129032258064516129 multipliceras med 31 blir resultatet 24,9999999999999999999999999. Detta avrundas till närmaste heltal som är 25 och motsvaras av kontrollbeteckningen T.